Vi odlar grönsaker, frukter och bär i samklang med naturen och enligt permakulturens principer. Det här betyder att jordhälsa, biologisk mångfald och en helhetssyn på ekosystemet står i fokus. Inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Istället för att jobba mot naturen och kämpa om utrymmet och näringen, så jobbar vi med naturen som en del av den. Det förutsätter medveten och regelbunden observation och eftertanke från fler perspektiv än enbart det mänskliga perspektivet.

Permakulturens principer är att agera med:

  • omsorg om jorden
  • omsorg om människan
  • rättvis fördelning av resurser.

Grönsaker som vi odlar till försäljning:


Grönkål
PurjoMorot
LökFrilandsgurkaKålrabbi
RödkålPotatisBönor
VitlökSallatFänkål
KorianderÄrterSvartkål
SavojkålBroccoliBlomkål
… med mera…

Läge och klimat


Vi finns i den lilla byn Övermark i Syd-Österbotten, i odlingszon 3 på Finlands västkust.

Gården omges av öppna åkerlandskap – även kallade pampasslätterna – med starka sydvästliga vindar året runt. Landskapet och tomten är platt med små höjdskillnader.

Själva tomten är öppen och solig till största delen. Till väster angränsar lite träd och en liten bäck, som till våren och hösten svämmer över, men inte in på odlingarna.

En riktig landsbygdsidyll med ren natur, lugn trafik och trevligt grannskap.


Övermark – Närpes – Finland

lat: 62.61, lon: 21.48

Tillgänglig odlingsyta: 2500 m²

Odlingsyta år 2021: ca. 500 m²

Skiss av gården i Google Earth

Odlingsbäddar

År 2020 började jag bygga upp fasta, upphöjda odlingsbäddar på åkermarken som tidigare odlats konventionellt med bland annat kummin, ärter och spannmål.

Målet är att störa jorden så lite som möjligt, men i uppstartningsskedet är jag tvungen att gräva en del. Detta för att jag anser att mineraljorden som jag har här är bra att odla i och jag inte vill odla i främst kompostmaterial som hämtats utifrån. Jag förbättrar hellre den jord som finns här och använder mig av den än hämtar stora insatser utifrån. En del insatser utifrån är dock oundvikliga, för att ha tillräckligt med material att förbättra jorden med.

Upphöjda odlingsbäddar tar form.

Jag bearbetade först marken lätt med en bredgrep för att luckra upp, men utan att vända myllan. Jorden från gångarna som jag grävde för hand lyftes upp på bäddarna som grundats med stallgödsel, kompost, halm och annat organiskt material. Jag odlar sedan direkt på de upphöjda bäddarna i ett flertal olika rader och beroende på grödan täcker eventuellt marken under grödan för att minimera exponeringen av bar mark.

Gångarna fyller jag med sågspån från gården och gamla spånor från en ostronskivlingsodling i Hankmo. Det senare har resulterat i att det växt svamp i gångarna mellan odlingsbäddarna. Gott, men inte så praktiskt i längden. Svamparna kan dock tillföra gynnsamma mikroorganismer till odlingarna.

Under säsongen 2021 ska fler fasta, upphöjda odlingsbäddar ta form och resterande områden som inte ännu används till grönsaksodling får marktäckande gröngödsling i form av vallodling av bland annat rödklöver, bovete och honungsfacelia.

Samodling och biologisk mångfald

För att efterlikna sättet som naturen skapar fungerande ekosystem har odlingsbäddarna alltid fler än en sort. Mångfald i odlingen skapar gynnsamma miljöer för ett varierat mikroliv i marken, för nyttoinsekter att ta hand om icke-önskade insekter, för växter av olika höjd och bredd att samsa om samma utrymme för att maximera odlingsytan och tränga ut ogräs. Det fungerar både som en sorts växtskyddsåtgärd och hantering av ogräs.

Det blir också en sorts vattenhushållning, eftersom växter med olika rotsystem tar upp vatten från olika nivåer i marken och ett frodigt, marktäckande växtbestånd håller fukten i marken mer än bar mark där fukten avdunstar snabbare än på täckt mark.

Olika exempel

Att samodla kan handla om att kombinera lök och morot eftersom löken lär förvirra morotsflugan. En annan klassiker är att samodla majs (höjd, rotsystem), bönor (klättrande, närande) och squash (frodig, marktäckande). Eller varför inte odla betor som ju växer neråt i marken tillsammans med uppåtväxande vårlök.

Blommor är också utmärkta kompanjoner och till exempel tagetes håller borta nematoder och kan med fördel planteras lite här och var i odlingen. Ringblommor och vitlök är en annan kombination som också funkar bra där båda har en avstötande effekt på skadedjur och minskar förekomsten av jordbunda sjukdomar. Det mesta går förresten ihop med vitlök, som håller borta till exempel kvalster.

Bovete fungerar både som täckgröda med mycket rötter som kan hålla kvar vatten i jorden och som magnet för olika insekter såsom steklar som äter upp kålfjärilens larver.

Huvudregeln är att man kombinerar olika växter som inte konkurrerar med varandra när det kommer till höjd, frodighet och rotsystem.

Skogsträdgård och olika mikroklimat

En skogsträdgård innebär inte direkt att man odlar i skogen, utan att man försöker efterlikna skogens successioner och olika skeden och variationer av perenna (fleråriga) växter, buskar och träd. Det går även under benämningen Agroforestry. Skogen är det mest stabila ekosystemet på våra breddgrader, vilket gör det till en värdig mall att försöka följa.

I en skogsträdgård har man flera olika produktiva skikt, till skillnad från till exempel en veteåker som bara har ett produktivt skikt. Stora träd kan producera nötter och bär, buskar under träden kan producera bär och ätliga skott, ätliga örter och slingerväxter kan växa längs med trädstammarna och längst ner kan finnas ett marktäckande täcke av örter, rotfrukter eller liknande. Ett mångfald av arter gör också ekosystemet stabilare. Allt eftersom träden och buskarna växer förändras även markskiktet och skogsträdgården genomgår det som kallas succession. Istället för att bromsa successionen försöker man arbeta med skogsträdgårdens utveckling och planterar rätt växt på rätt plats vid rätt tillfälle enligt naturens cykler.

På en del av åkermarken som vi har, främst i yttre kanterna, ska vi försöka mjuka upp den skarpa gränsen mellan odlingsträdgården och den “vilda” naturen i bäckfåran mot väster. Genom att plantera träd och buskar – både ätliga och andra – bildas ett produktivt område där vi kan skörda olika saker under en lång period av året. Utöver de vilda ätliga växter som redan finns, så har vi hittills endast planterat hallonbuskar, körvel, krikonträd, al (kvävebindande) och fruktträd såsom äppel och päron, men mer är på kommande på sikt såsom havtorn (kvävebindande), fläder, saskatoon, rankspenat, Gode Henriks målla och vinbär.

Mot norr planterar vi också granar för att skydda mot kalla nordliga vindar, men även för att fånga värme i de mörka grenverket och skapa ett gynnsamt mikroklimat för fruktträden som angränsar odlingsträdgården. Barrträd är dock allelopatiska och har en hämmande effekt på omgivande växters grobarhet och utveckling, så man måste se till att avstånden är tillräckliga.

Ett annat sätt som vi kommer att skapa mikroklimat är genom att använda stenar och stenrös samt vatten och vattendammar som sol- och värmefångare. Trädens lövverk blir också ett skyddande paraply för lite mer skuggtåliga växter runt trädets stam och kan på så vis klara sig längre inpå hösten innan frosten nyper dem. Under äppelträden får jordgubbar, citronmeliss och vallört (Boking 14) växa för att förbättra både jordens och trädets hälsa.

Visionen

Att visionera vart man är på väg och hurdant liv man vill leva är en viktig del i att bygga upp en ny verksamhet och utvecklas vidare. Till vår vision hör ett permakulturinspirerat trädgårdsparadis där vi inkorporera välmående för både kropp och själ, människa och icke-människa.

Läs mer om våra visioner och värderingar under flikarna “Om oss” och “Holistiskt beslutsfattande“.