Hur tar vi hand om jorden?
I en matsked med frisk jord lever fler mikroorganismer än det finns människor på jorden. Varför är det viktigt att veta? Jo, för att jorden är grunden till ett fungerande ekosystem där mikroorganismer, växter och djur – inklusive människan – behöver varandra i ett symbiotiskt kretslopp av näring för att kunna producera förutsättningar för fortsatt liv.
God jordhälsa betyder att jorden har rik biologisk aktivitet, god vattenhållningsförmåga, god struktur, och innehåller mycket näring. Plantorna blir starkare och har större resistens mot angrepp, torka och andra störningar.
Saker vi gör på Kråkvilan för att förbättra jordhälsan:
- minimerar jordstörning såsom plöjning och grävning. Varje gång man ruckar på jordstrukturen förstörs de gångar, nätverk och “hem” som insekter, maskar, plantor, svamphyfer och mikroorganismer byggt upp.
- ett mångsidigt kontinuerligt växttäcke året om gör mycket gott för jordhälsan. Erosion och urlakning av näringsämnen förebyggs. Öppen jord är i naturen en sårskorpa som behöver läkas med växtlighet.
- stor biodiversitet, mångfald av grödor och samplantering efterliknar naturen sätt att skapa fungerande ekosystem. Olika växters rotsystem är olika stora och djupa och kan således ta upp näring från olika skikt i jorden och gynnar också olika sorters mikroorganismer i jorden. En del växter och blommor håller borta skadedjur till andra grödor, såsom tagetes håller undan nematoder och boveteblomman lockar till sig steklar som äter kållarver. Dessutom hålls ogräsen bättre borta när odlingsgrödorna och täckmaterialet (levande växter eller organiskt material såsom halm eller gräsklipp) tar upp allt utrymme och näring.
- växtföljd och växelbruk beaktas för att förebygga sjukdomar, näringsbrist och skadeangrepp. Vi använder inte kemiska bekämpningsmedel för att mota sjukdomar eller skadeangrepp.
- kompost och organisk gödsel istället för konstgödsel. Därutöver använder vi oss även av gröngödsling och täckgrödor för att se till att näring tillförs jorden i ett naturligt kretslopp.
Det som ännu saknas från denna lista är integrering av djur på gården för att skapa ett slutet kretslopp och ett självfungerande system där näringsämnen inte förs in utifrån i någon större utsträckning. Men en sak i taget. Djuren kommer förhoppningsvis tids nog in i bilden.
Varför?
God jordhälsa är A och O för att lyckas odla i samklang med naturen. En jord som är frisk håller bättre vatten när det är torrt och har en god infiltreringsförmåga när det regnar häftigt så att jordpartiklar och näring inte spolas iväg eller blir och stå och dränker växternas rötter. En jord med god markhälsa har också en bra struktur för rötterna att leta sig ner så djupt som de behöver gå för att ta upp näring. När allting är i balans samarbetar jordens mikroorganismer med växterna för att producera det som behövs för bägge parter och i förlängning även för djur och människor.
Det är först på senare år som man har börjat förstå hur otroligt viktiga mikroorganismerna i jorden är när det kommer till livskraftig jord och odling. Jorden innehåller ett helt samhälle som myllrar av en mängd olika levande varelser: bakterier, alger, mikroskopiska djur, svampmycel, virus och maskar, larver och skalbaggar. Tidigare trodde man att dessa inte hade någon större inverkan på skörd och odlingsresultat, utan de bara fanns där i marken. Fast när man tänker efter; hur ofta är det som någonting bara finns i naturen utan någon funktion? Ur vårt mänskliga perspektiv kanske det är lätt att hitta exempel, men man kan ju försöka se saken ur insekterna, djuren, växternas eller träden perspektiv också.
Uppföljning
Under åren som går kommer vi att uppdatera hur jordhälsan ser ut från år till år för att ge en bild av hur saker och ting framskrider här på gården. De jordanalyser som jag gjort hittills kommer att komma upp på sidan inom en när framtid.